onsdag 15 april 2009

Privilegie...eller hur det nu stavas

Vissa hästar är det en otrolig gåva att få rida, ett privilegium! Idag har jag ridit en sådan häst - ja alltså... pappan till min åring, Glowing Spirit Bar. VILKEN HÄST!! Han är en sån häst som håller en ödmjuk, han ger och ger och ger utan protester. När han väl får sin chans att landa och slappna av så faller allt på plats och det bara rullar på, så idag har vi plockat upp det vi la grunden till förra ridturen då vi lekte lite barbacka. Öppnor, slutor, kringelikrokvägar, och taktförändringar - i mesta del Långsammare faktiskt. Gasen finns ju där, inga problem, men idag har vi jobbar på arbetstraven och den samlade galoppen. J*VLAR vilken häst! Jag sitter fortfarande här med ett flin på läpparna, känslan när han verkligen vinklar in höfterna, lyfter buken, kortar sig och bibehåller nosryggen i lodplan i en Superb form där han söker sig frammåt/neråt... ja jisses är allt jag har att säga.

Han är verkligen en Underbar kille och det är få förunnat att äga en sådan femåring, hans hjärta är ju lika stort som oceanen där han kämpar på. Fast av någon outgrundlig anledning så fortsätter han bjuda in till spinn så fort chansen ges, men under avslappnade och lugna former, det känns faktiskt väldigt skönt att han Vill spinna. Att han sänker huvudet och tar dom där två-tre stegen lungt och avslappnat innan jag släpper fram honom igen. Jag gillar ju positiva hästar, och säga vad man vill - Spöket ÄR positiv! Han jagar hela tiden röstberömmet, jag sitter där som värsta ponnyflickan med ett flin på läpparna och säger en massa löjliga kommentarer.. allt ifrån "Thats my gooooood boy!" till "Braaaaa spöket, fyyy f*****n vilken häst du är!" och klappar, och klappar och klappar.. och berömmer, berömmer, berömmer.

Vi glömmer så lätt bort att berömma våra hästar, men det kan jag säga er... hade ni sett hur spöket fullkomligt Lyser upp när han får sitt "BRA!" så hade ni nog med blivit betydligt noggrannare med att se till att era hästar verkligen förstpår när dom gör rätt...

Han är verkligen ett privilegium att få rida, och jag är otroligt tacksam både för att Jannika släpper upp mig och för att han bjuder till som han gör. Vissa hästar är verkligen gudagåvor, Spöket är en sån. Och med rätt pilot så finns det nog inte någon hejd på vad den hästen skulle kunna göra.

Kram på er i solskenet!
/Fia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar