åringar....

Underbara åringar!

jag älskar ju att syssla med unghästar eftersom dom är ett oskrivet (förhoppningsvis i alla fall) blad där dom är formbara och lättövertygade. Ibland så glömmer jag bort Varför jag tycker så mycket om att arbeta med grönishästar men nu har jag kommit på Varför igen!

Arbetade lite med Drömmen igår (min åring efter Glowing Spirit Bar) då hon fick se insidan av en transport för första gången, tyvärr har den gågna hösten och vintern gjort att hon hamnat lite i skymundan för mig... så vilken TUR att jag köpte min bebis från de goaste, raraste, ärligaste uppfödarna jag sprungit på under min korta livstid..! Hon har fått stå här "hemma" och traskat på lösdrift med fri tillgång på grovfoder, fått utveckla ett otroligt bra språk och blivit alldeles lagom hanterad av mycket vettiga människor. Inte en enda negativ upplevelse i hela hennes liv! Eh ja, för henne då.. hon har ju ställt till det lite här då och då. DG's kommer nog inte glömma bort henne i första taget.

Drömmen är en sådan åring som Ser dig. Hon tar verkligen kontakt och för en dialog med dig även på håll, vi brukar filosofera ihop över en cigarett hon och jag.. då jag står på verandan och hon i hagen en bit bort. Dom säger här att hon verkligen Vet vem Matte är, men det vet nog bara hon om hon fattat eller ej.. men i vilket fall, vi lasttränade ju lite igår.

Tio minuter så hade hon lastats in och ur två gånger, jag kunde gå längst med hennes sida, klappa henne på rumpan och gå tillbaka till huvudet utan problem. Baklämmen var inte ett dugg läskig, inte ljudet eller rörelserna inne i transporten heller utan hon stod där som ett ljus! Enda problemet vi hade var att hon trivdes lite För bra där inne så ut gick det lite långsamt, men hellre det än att hon har bråttom ut!

Jag gjorde ju det här ensammen eftersom jag vill att hon från början ska lära sig lastas av en person och jag tror nog det kommer vara fixat på två-tre träningar till. Underbara unghäst!

Och jag tror tamigtusan att hon tyckte det var riktigt kul för i vanliga fall möter hon upp en de tre sista stegen men idag gick hon hela tio meter från höbalen! Hon skulle bara bli säker på att det var henne jag skulle pyssla med, vi håller på att dra av den där kycklinggula vinterpälsen nu... "Iiiiii'm dreeeeamin' of a whiiiiiiiiite xmaaaas!" Och efter slagsmålet med vinterpälsens varande och ickevarande hade vi inkallningsövningar. Det gick superduper - vem fanken behöver godis eller klicker för att lära en häst komma när man ropar? Det räcker gott med en ordentligt borste...

men ja, i alla fall.. nu ska vi snart få tummen ur med sömnaden igen *harkel* luften gick lite ur oss under Harvest men snart är väl sömnen återtagen och batterierna laddade igen!

kramkram på er

/Fia